Kindo-familjens blogg - Välkommen till familjen!

Du kan läsa om tillkännagivandet här, eller hitta den fullständiga FAQ:en här, men jag skulle vilja ge dig en djupare bakgrund till varför Kindo och MyHeritage har gått samman.

Första gången vi träffade Gilad, grundaren och VD:n till MyHeritage, var tidigt 2007 – några veckor före det att vi lanserade den första publika versionen av Kindo. Gareth och jag blev inbjudna till en lunch med honom i Soho i centrala London och åkte dit med målet att lära oss allt vi kunde om “fienden”. Detta visade sig vara ganska naivt, eftersom Gilad är alldeles för snäll för att kunna kallas för en fiende.

Men där satt vi, en svensk, en sydafrikan och en israel, alla med mycket skilda yrkesbakgrunder och livshistorier, och samtalade om framtiden för familjer på nätet från väldigt olika perspektiv. Vi förväntade oss det inte, men kom fram till att vi hade mycket gemensamt. Vi delade samma idéer och visioner om vad vi ville åstadkomma med våra företag, även om våra approacher var långt ifrån lika.

Kindo grundades med visionen att hjälpa dig bygga något som skulle underlätta interaktionen med de levande släktingar som finns runtom kring dig här. Vi försökte utveckla verktyg för att hjälpa dig dela information och kommunicera med de personer som betyder mest för dig just nu. MyHeritage å andra sidan hade utvecklat fantastiska verktyg för att efterforska allt om din släkts historia och bakgrund och har spenderat år med att förfina dessa tekniker. Till sist, det som intresserade oss båda var möjligheterna att hjälpa familjer och släkter att upptäcka mer sig själva och sitt ursprung och att använda Internet för att komma närmare varandra.

När Gareth och jag åkte tunnelbanan tillbaks så pratade vi om hur trevligt det vore ifall vi skulle kunna erbjuda våra användare samma verktyg som MyHeritage redan hade. Vad som verkligen gjorde oss entusiastiska var deras SmartMatching-teknik som kopplar samman personer i ditt släktträd med 250 miljoner andra namn och som föreslår vilka som du kanske är släkt med. Vi gillade det! Vi var också lite avundsjuka på Gilad eftersom han hade privilegiet att få utveckla features för 25 miljoner registrerade användare – snäppet fler än vår egen användarskara…

Under senaste sommaren som var tänkte vi länge och väl på framtiden för Kindo och vad som skulle vara det bästa alternativet för att ta Kindo till nästa nivå. Ju mer tid vi spenderade med Gilad och resten av teamet i Israel (inte att förglömma den mycket högljudda tuppen som springer omkring utanför deras kontor), desto mer övertygade blev vi alla – vi blir starkare tillsammans.
Så, vi går med i MyHeritage-familjen eftersom vi delar samma visioner och värden (som familjer borde), för att vi är övertygade om att vi kan bygga en fantastisk product tillsammans – samt ge en verklig nytta till familjer runtom i världen. Det är detta vi planerar att göra under de kommande åren.
Som du kan se på bilden nedan är det en glad dag för oss här i Putney-kontoret.

Moderna släktforskningsprogram har alla ett sätt att föra över din data till pappersform, eller GEDCOM. Några vanliga presentationsformer är:

Ahnen-tafel: En numerisk lista med alla manliga förfäder som får udda nummer och de kvinnliga med jämna nummer.

Stamtavla: Genom att använda samma numreringssystem som ovan får vi det bekanta trädformatet. Det kan antingen gå från vänster till höger eller ha utseendet som en fläkt eller ett träd.

Skissöversikt eller historieformat: Ett format som börjar med de tidigaste kända släktingarna först, och där barn och fruar är listade, i många fall med noteringar över viktigare händelser i livet, yrkesbanor etc.

Men detta är inte de enda sätten att visa din släktforskning på. Speciellt vid en släktträff kan du kanske vara intresserade av dessa format:

Tidslinje: Denna startar med de tidigaste kända släktingarna, och visar sen namnen på alla och med födelsedatum. Lägg till historiska händelser för att förstå dina förfäders liv bättre, inklusive information om platser för varje datum. Visa andra släktingar som kusiner och tremänningar genom att lägga in deras födelsedatum och förklara genom att stoppa in era gemensamma släktingar inom parentes.

Tyg: Du kan skapa ett släktträd genom att använda fotografier och överföringspapper som låter dig stryka bilder på tyg. Det här kan du göra på större tygstycken, t-shirts, bordsdukar och många andra textilier.

Fotografier: - collage: Scanna in gamla bilder på förfäder, skriv ut dem och skapa släktträd genom att rama in bilderna och lägg till namn och datum.

Kartor: Visa hur din släkt har flyttat genom att sätta upp nålar på en karta med namn och datum. Du kan hitta bra översiktskartor på http://www.eduplace.com/ss/ssmaps/. Använd olika färger för olika generationer!

I min bok, Genealogy Online 8th Edition, handlar första kapitlet om hur du påbörjar ditt släktforskningsprojekt. För en detaljerad beskrivning, läs min bok ;D. Men här är en kort version av hur du kommer igång.

För att starta med din släktforskning börja med dig själv. Samla ihop informationen du har om dig själv, din partner och dina barn. Data som du vill ha är information om födelsedagen, giftemål, examensdagar och andra milstenar i livet. För att dokumentera detta är originaldokument idealiskt, sådana papper kallas för primärkällor. En primärkälla är en ursprunglig dokumentering av en händelse: en dödsattest, adoptionspapper, en födelseattest, militärutdrag, bröllopsintyg, skiljsmässopapper etc. Daterade fotografier där personerna på bilden är identifierade kan också vara värdefulla. Såna dokument kallas primärkällor eftersom de dokumenterar data mycket nära i tiden från händelsen i fråga.

Om möjligt, scanna in dessa dokument från personerna i din närmaste familj.

Så ja, nu är du redo att börja samla ihop information om en linje i familjen. Ett bra sätt att börja är att intervjua dina familjemedlemmar - föräldrar, mostrar, kusiner och ingifta. Be dem att berätta historier, namn, datum, och platser för olika familjemedlemmar. Det är en god idé och också mycket roligt att spela in dessa intervjuer. Du kommer sätta värde på dessa ljud- och video-inspelningar senare, jag lovar.

Du kan också samla sekundärkällor för att vidga ditt vetande: En sekundärkälla är en källa som citera en originalkälla, men som inte är källan själv i fråga: en dödsruna, en artikel om ett bröllop eller födelsenotis i en tidning, en tryckt släktforskningsartikel eller en text på nätet etc. När det är möjligt, försök komma över originaldokumentet i fråga för att backa upp informationen. Familjebiblar, tidningar, dagböcker, testamenten eller brev kan hjälpa till här. En fråga att ställa sig vid den här tidpunkten kan vara huruvida någon släktforskning om din släkt har framtställts tidigare. Förstå dock att ett sådant arbete fortfarande är en sekundär källa, inte en primär källa. Hursomhelst, om denna släktforskning har en god dokumentering inkluderad som citerar primärkällor, så kan du fortfarande ha mycket nytta av den.

Nu har du fått en bra start med din släktforskning!

Ursprungligen skrivet av Elisabeth!

Nu är det dags att prata om elefanten i släktforskningsrummet. När man skakar stammen på släktträdet så faller det följdaktligen ner äpplen… men förhoppningsvis känner du att hur förvånande de än är så är de alla “bra”. Jo, det kommer alltså att finnas en del överraskningar där uppe i trädets grenar. Släktingar som hade hemligheter är inte bara spännande för släktforskare utan även andra familjemedlemmar!

Exempelvis, i den här historien från Montreal Gazette, beskriver en släktforskare hur en av hans förfäder var en “inte så trevig judisk pojke” och medlem i maffian. Vidare, i min bok, beskriver jag arbetet med försöka luska reda på min mans cherokee-förfäder, men uppmuntrades knappas av den äldre generationen som tyckte att dessa anor var en släkt-skandal. Jag skriver också om kvinnan vars svärföräldrar blev ursinniga när hon började forska i deras gren.

Jag har även hört om ett par som kom på, först när deras första barn föddes, att pappans familj var afro-amerikaner men hade levt som europeiska ättlingar så länge att den unge nybivna fadern var helt omedveten om det. Tills barnet föddes det vill säga.

Så, poängen med dagens inlägg är: Din antavla kan innehålla överraskningar. Det är OK. Du är fortfarande du. Och, som Steve Olsson säger i Mapping Human History:

“Ju fler antal generationer man tittar på, destå störra än sannolikheten att två givna personer som gift sig är avlägsna släktingar. När det kommer till den tionde generationen har nästan alla av oss spår av detta.”

Jag kan förresten varmt rekommendera att läsa Mapping Human History.

Ses nästa vecka!

Libbi

Ett sätt att dela med dig av den data du har, eller dokumentera vilken data du behöver är att posta din släktforskning på nätet. Innan du gör det, läs gärna på Guidelines For Publishing Web Pages On The Internet. Detta dokument går igenom de bästa sätten att göra din sida hittbar och användbar från andra släktforskare.

Hur publicerar du? Varför inte använda Kindos interface, ett lätt sätt. Kom bara ihåg en viktig regel: Utelämna information om levande personer om du kan.

Det för upp en annan punkt som är mycket, mycket viktig. En del människor är rädda att deras hårda arbete skulle kunna bli “stulet” för nätet, därför klistrar de medvetet in små faktafel bland sina webbsidor.

Gör. Inte. Det.

Nånsin.

Om du har data som du vill hålla för dig själv för framtida informationsutbyten så är det bästa att helt enkelt låta bli att publicera det. Om du har data som du vill hålla privat tills du släpper ditt stora släktforskningsarbete , det är helt OK! Tänk även på att inte publicera saker som kan användas för att stjäla din identitet.

Men gör aldrig så att du publicerar saker, i tryckt form eller online, som du vet är falskt. Det är extremt svårt att ta bort samtliga spår av någonting på nätet, och att inkorrekt information kan finnas kvar därute längre än du tror!

Trevlig släktträdsklättring!

EPC

Nu börjar det bli härligt trångt under vår avdelning Kända Ansikten.

Inte mindre än fyra nya träd har lanserats idag - vad sägs om golfspelaren Tiger Woods, tennisspelaren Roger Federer, president Abraham Lincoln samt Microsofts grundare Bill Gates! Sen tidigare finns det en lång rad med sportsprofiler, politiker och underhållare - vill du efterlysa en speciell känd person eller har byggt ett träd du vill visa upp - hör av dig!

Härligt med sommar!

Jag kommer börja den här veckans släktforskningsskola med ett litet tillkännagivande: Jag har brottats med Internet, eller åtminstone min Internet-leverantör, och vunnit. Min dagliga blogg finns nu på Blog.EPCrowe.com! Om du har prenumererat på den tidigare så behöver du uppdatera dina länkar. Gå till bloggen och scrolla ner till vänster och klicka på Entries (RSS).

Nu till denna veckas nybörjartips för släktforskare. I min bok Genealogy Online 8th Edition, diskuterar jag många värdefulla webb-sidor att utforska. En av de bästa för släktforskare på alla nivåer är frivilligprojektet på WorldGenWeb.Org.

Här finns en skärmdump av European WorldGenWeb-sidan, som leder dig till British IslesGenWeb, CenEuroGenWeb, EastEuroGenWeb and the MediterraneanGenWeb regions.

Målet med WorldGenWeb-projektet är att ha varje land i världen representerat genom en webbsida med släktforskare som antingen bor i det landet, eller som är bekanta med detta lands källor och material. Det är ett icke vinstdrivande projekt som på frivillig basis ska skapa fri access till släktforskningsmaterial runtom i världen. Alla de länkade sidorna innehåller system för att skicka förfrågningar, ladda upp incannade dokument har har hjälpavdelningar. När du kommer igång med din egen släktforskning kan du vara med och bidra till projektet!

Använd WorldGenWeb för att hitta information om dina släktingar och förfäder!

Den absolut viktigaste saken när man släktforskar är att dokumentera alla fynd man gör. Detta är viktigt av följande anledningar:

1. Det tillåter andra att granska dina fynd och utvärdera dina källor.

2. Det ser till att du inte gör repetitivt arbete längre fram.

Ett exempel: Mamma hittade en gammal bok med biografier från en liten stad i Kansas som hade gamla bilder på stadens grundare. En av dem bar samma namn som min mammas namn som ogift och bilderna liknade henes morfar. Men det här var på ett tidigt stadium i hennes släktforsking och hon var inte säkert men hon tog en kopia ur boken och bilderna. Ett par år senare påträffade hon utdrag ur folkräkningsregistret och ett födelseattest som visade att hon hade hittat just sin morfars far i boken! Men, hon hade glömt att skriva ner eller ta en kopia på framsidan av boken och hon var därför tvungen att söka igenom ett stort antal bibliotek innan hon kunde hitta boken igen och då kunna dokumentera det som källa.

Allt detta hade hon kunnat undvika ifall hon hade dokumenterat källan redan från början.

En längre diskussion om dokumentering kan ni hitta i min bok Genealogy Online 8th Edition. Den är även en bra present att ge bort!

Tills nästa vecka,

Libbi

Hej igen från Florida, USA!
I min bok Genealogy Online 8th Edition, har jag ett långt avsnitt som berättar om hur man på bästa sätt skriver en efterlysning. Idag ska jag ge er kort-versionen:

En efterlysning är ett kort inlägg i en tidning, på ett internet-forum eller liknande, där man ber om specifik information om en förfader som man spårat. Det är en slags “Efterlysnings-affisch” för släktförskare.

Det grundläggade för en efterlysning är är:

1. Du måste ha ett datum eller en avgränsad tidsperiod
2. Du måste ha en plats eller åtminstone ett område
3. Du måste ha minst ett namn, det bästa är efternamn.

Det här är standardformatet:

“Jag letar efter Förnamn EFTERNAMN MED STORA BOKSTÄVER, <<Data du önskar.>> Känner till detta om personen: <<Namn och vitala data>>. Kontakt: Din epost-adress, snigeladress, eller övrig kontaktinfo.

Såhär skulle alltså en bra efterlysning kunna se ut:

Efterlysning: CRIPPEN, 1794, CT>MA>VT>Kanada

Jag behöver belägg för föräldrarna till Diadama CRIPPEN född den 11:e Sept 1794 i (?), NY. Jag tror att hennes far var Darius CRIPPEN, son

till Samuel CRIPPEN, och att henne mor var Abigail STEVENS CRIPPEN, dotter till Roger STEVENS, båda från CT. De levde i

Egremont, Berkshire County, MA och Pittsfield, Rutland County, VT innan de flyttade till Bastard Township, Ontario, Canada. Jag

erbjuder utbyte av information samt utlägg för kopiering. [Här sätter du in din adress, epost och liknande kontakt-

information.]

Som du kan se så kan läsandet av andras efterlysningar ofta ge dig värdefull information!

Tillägg: Det är inte att rekommendera att skicka ut en förfrågan som säger: “Skicka allt ni har om Jones-släkten” eller liknande formuleringar. Det uppfattas som fräckt att fråga någon att lämna över, kanske år av efterforskningar bara sådär. När du frågar efter information så är det bra att ha data att byta med och ett speciellt släktforskningsmål att nå. Det kan också vara bra att erbjuda betalning för kopierings-avgifter och porto.

För en mer detaljerad förklaring, kika i Genealogy Online 8th Edition, sidorna 22 - 26. Förresten, min bok finns tillgänglig för läsplattan Kindle också!

Lycka till med efterforskningarna!

Hej Allihop!

Jag är Elizabeth Powell Crowe, även kallad “Libbi”. Jag har en blogg med nyheter, tips och artiklar om släktforskning. Eftersom jag gillar att skriva och är släktforskare så har jag givetvis också en bok, Genealogy Online 8th Edition. Om jag ska berätta lite mer om mig själv så bor jag i Florida i USA. Min släkt är utspridd över Alabama, Georgia, Mississippi, Kentucky, Texas, Kalifornien, Florida och North Carolina. Just ja.. jag har även massa släktingar från Powell-grenen i Missouri som jag inte har spårat upp ännu.

Skälet till att jag skriver dessa rader till er är att jag har blivit tillfrågad ifall jag vill ha en spalt här där jag skriver en gång i veckan om grundläggande släktforskning, och jag är glad att kunna bidra! Ibland så tenderar jag att tala mer om hur ett armbandsur är tillverkat - istället för hur mycket klockan är - så ifall mina inlägg leder till fler frågor än svar så lämna en kommentar så ska jag försöka vara klarare!

Det här får bli första veckas tips: Lär dig att släktforska hemma i morgonrocken . Använd tjänster från ditt lokala bibliotek, sidor som Kindo och andra resurser från din dator hemifrån! Exempelvis så har British Library världens största samling av forskningsmaterial på många områden - däribland släktforskning. Med din dator kan du använda BL på:

* British Library Direct: sök 20 000 inlägg direkt gratis och beställ utdrag med ditt kontokort.
* British Library Direct Plus: en prenumerationstjänst som innehåller 67 000 artiklar med fulltext som går att beställa hem.

För information om alla dessa tjänster, kika på: http://www.bl.uk/articles.

Vi ses nästa vecka!

Libbi